Kommando Gudrun borde lämna över feminismen i andra händer.

Jag högaktar Gudrun Schyman. Hon är en stridbar, modig och engagerad politiker som genomgått svåra både privata och yrkesmässiga utmaningar. De gånger vi träffats har hon alltid varit tillmötesgående och lyssnande. 

Det märkliga är att vi i grunden vill samma sak. Ännu märkligare är att det hon säger sig strida för, jämställdhet mellan könen, är något som de allra flesta i Sverige (det finns undantag och de undantagen vägrar av någon outgrundlig anledning Gudrun Schyman och FI att tala om) skulle kunna skriva under på.

De allra flesta människor lever i jämställda förhållanden. Samtidigt upplever många människor att VERKLIG jämställdhet också handlar om att överlämna en del åt familjerna att bestämma själva. 

Just det där retar många politiskt anstryka feminister. Om en familj själva väljer att dela upp sin vardag på ett särskilt sätt så ifrågasätts detta. De är att fullständigt idiotförklara de kvinnor (och män) som väljer att SJÄLVA dela upp tid och ordna sin vardag.

Den friheten måste få finnas i ett samhälle.

Att FI fortfarande är ett väldigt litet parti är på flera sätt ett bevis för att människor i Sverige faktiskt upplever att de lever i ett relativt jämställt land. Jag tror vanligt folk tycker det är viktigare med allas lika rätt, alla familjers rätt att få planera sina egna liv, alla flickors rätt att välja vilka de vill vara med, än det är rörande hur många kvinnor som sitter i Volos bolagsstyrelse. 

Som nytt parti för några år sedan fick FI en rejäl skjuts av media. Det är så det fungerar. Gudrun brände pengar på Gotland och kvittrade i varenda debatt som existerade. Samtidigt gled hon undan all kritik som riktades mot FI rörande deras tidigare totala brist på engagemang för de verkligt utsatta kvinnorna i vårt land, de som utsätts för hedersrelaterat våld. Och minns att de är många.

I Sverige beräknas över 100.000 (!) unga människor leva under familjär terrorism. Det är fruktansvärda siffror.

Om man säger sig vara ett feministiskt parti och gång på gång glider undan frågan om vad man ska göra med denna fruktansvärda brottslighet så sviker man de allra mest utsatta kvinnorna i vårt land.

I detta sammanhang skiter jag högaktningsfullt i om det sitter fler män än kvinnor i Volos bolagsstyrelse.

Fokus, någon?

Numera granskar media FI på ett annat, mer seriöst sett. Det faller inte Gudrun i smaken. I SVT står hon och anklagar MEDIA för att ha förstorat upp

debatten med 17-åringen (Abdirahman Mohammed Ahmed) som fick sparken från paritets ungdomsförbund efter att ha uppmanat sina partikamrater att fokusera på något allvarligare saker än Paolo Robertos humor…

Vänta lite nu…

Det är ju hela den församlade feministiska eliten som gick bärsärk rörande det där skämtet.  Kommando Gudrun stod dessutom allra längst fram i ledet när hon i Kanal 5 dundrade om sexism och annat. Dessutom fortsatte hon den mediala striden under flera dagar både i tv och i kvällstidningarna. 

Så det är Gudrun och hennes parti själva som är skyldiga till allt detta. 

Men plötsligt, när hon märker att den mediala vinden vänt emot henne, så byter hon helt enkelt taktik (eller ljuger för att tala klarspråk) och säger nu till SVT:

• Jag tycker detta är en icke-fråga, en oerhört ointressant fråga.

Alltså… Det var en viktig fråga att försöka utmåla Paolo Roberto som ett sexistiskt svin men när en medlem i ungdomsförbundet, med viss rätt får man ända konstatera, försöker lyfta det rätt bisarra i att fokusera på ett skämt när det finns en del annat att bi upprörd över och därför får sparken, och när media självklart skriver om detta, då blir allting genast en ”icke-fråga?”

Bagdad Bob hånglar med dear old Stalin om ni frågar mig.

Feminismen har hamnat i orätta händer. Liksom kulturen, politiken, media och en hel del annat viktigt, så har den kidnappats av folk som driver halsbrytande och egna agendor och egentligen skiter fullständigt i alla dem som den egentligen skulle kunna göra något riktigt bra för.

Kommando Gudrun med anhang borde med barm hand lämna över feminismen i andra rebellers händer.