Opinionsblogg

mobbning som affärsidé.

De naiva ska ha stryk, de godhjärtade blir hånade, den svenska humoreliten beter sig som packade drängar på en midsommarfest men alla håller käften. I humorns namn är allt tillåtet. Det är enda gången som tolkningsföreträdet skiftar. Det var ju bara humor. Det är ju på skoj. 

 

Det är en smula märkligt och inte så lite osmakligt hur lite tid som behöver gå för att människor som gjort mobbningen till affärside´ska lyftas in i den kulturella och mediala värmen. Jag tror det beror på att media och kultur styrs av människor som aldrig någonsin själv blivit utsatt för de här personernas mobbning. Och i Sverige är vi dåliga på att visa solidaritet med andra än oss själva. Därför kan människor i det här landet betala flera hundra kronor för att skratta åt rena påhopp på människor ena dagen, och ilsket ringa upp sina barns rektor dagen efter för att deras son blivit mobbad på skolgården.

Fast det är samma skolgård. Ser ni verkligen inte sammanhanget? Inbillat toleranta, upplysta människor som skrattar hlögt åt hatet från en scen ena dagen och bekymrat ska tala om mobbning med sin son dagen efter.

Om det är en stå-upp-scen eller ett omklädningsrum där handdukarna snurras är i sammanhanget av underordnad betydelse.

 Jag gjorde ett experiment en gång. Jag skrev en text om hur osmakligt sexistisk Jonas Gardell kan vara. Jag skrev en rätt syrlig text om det där. Gardell är en av de där figurerna som alltid använder argumentet humor om någon tar illa. ”Det är ju bara humor”. "Det är ju bara på skoj".

Han brukar ofta citera Bette Midler som lär ha sagt: ”Fuck them if they cant take a joke.”

Så jag gjorde just det. Jag skojade med skojaren.

Jag snurrade handduken mot den som under alla år snurrat sin mot andra.

Resultatet?

Han skickade grova, elaka och hotfulla mejl till mig. 

Det var uppenbarligen inte lika roligt att stå på andra sidan av den där muren…

 Mitt svar?

Fuck them if they cant take a joke.

 Humorn är ett viktigt och kraftfullt vapen. Som offentlig person måste man vara beredd på att tåla en del. Förr, och i andra länder, är humorn en närmast revolutionär kraft, ett vapen i kampen för rättvisa, solidaritet och frihet. Då är humorn ofta riktad mot makten, den mediala, den politiska och den kulturella.

I Sverige 2017 är alla komiker kompis med varandra. Alla tycker exakt samma om allting. De bjuds in i de största, viktigaste och varmaste rummen och de utgör inte ett enda uns av hot mot den rådande ordningen eftersom de ÄR den rådande ordningen...

De leder teveprogram, lagar mat i teve, umgås med chefer, politiker och andra likriktade kulturpersonligheter. Kort sagt: de har blivit den makt de en gång av sig ut för att häckla. De har blivit eliten själva. De har blivit välbetalda mobbare som gjort elakheten till affärside´och de sparkar inte uppåt längre eftersom de står högst upp själva.

 
 

Kommentarer

#1 - Mats

Ja, ett märkligt fenomen! I Sverige så räcker det att man säger "negerboll" på konditoriet, så kan man åka dit för hets mot folkgrupp. Men att knäcka ur sig både det ena och andra om vissa personer på scen anses som kultur. Personangrepp är inte humor och Gardell borde ändra på sin repertoar.

#2 - Kev

Sluta böla

#3 - John

Jonas Gardell beter sig på ett sätt, ALLA BETER SIG PÅ ETT SÄTT.
En man våldtar, ALLA MÄN VÅLDTAR. osv

Och Mats, fan vad rätt du har. Kan någon göra någonting som en kulturyttring måste ju givetvis alla vi andra kunna göra samma sak i alla situationer som någonsin har existerat. Jag menar, folk slår ner varandra i en MMA-ring, vad är då problemet med att jag och polarn står på donken och sparkar livet ur varandra? Det är väl INGEN skillnad, varför ska jag bli dömd för misshandel? Helt sjukt samhälle vi lever i.

#4 - Albertina Fares

Än en gång har du naglat fast sanningen mitt i prick Birro. Jag minns första och enda gången jag sett Gardell uppträda. Skrattet fastnade i halsen och jag blev illa berörd över hur omgivningen vek sig dubbla över rena rama skamgrepp på utsatta.

#5 - Il Capitano

Sluta älta Marcus...
Du har missförstått ordet humor å därmed har du lyckats författa ovanstående utflippade text helt i onödan.
Humor handlar om hur man kommunicerar med andra.
Du beskriver humor felaktigt som ett "vapen" (tolkar det som en fördom från din sida).
Humor är snarare avväpnande, men du tänkte förmodligen på något annat ord än humor. Humör kanske?
Nåväl, jag önskar dig en god natts sömn med följande lånade ord "inte förstått nånting, inte förstått"...

#6 - Lennart

Il Capitano tycks leva efter devisen "Allt Marcus Birro skriver är fel". Eftersom vi alla har olika uppfattningar om vad humor är så finns det inget tolkningsföreträde för "experter" att avgöra vad som är humor eller inte. Vad Marcus Birro tar upp är att vissa så kallade "humorister", under täckmanteln ståuppare" finner det OK att använda personangrepp i att angripa andra, men att när den eller de angripna ger tillbaka med samma mynt så är det plötsligt förkastligt. Med andra ord: det är inte metoden som fördöms, utan det är avsändaren. Vissa "humor"ikoner får ej angripas. Själv finner jag inte ståuppare som Henrik Schyffert eller Magnus Betnér höra hemma i gruppen komiker. Kiss- och bajshumor eller personangrepp är en låg och billig form att mobba folk. Tacka vet jag Hasse å Tage, som kunde skriva vass satir och bred folklig humor utan att behöva sänka sig till den låga nivå som vi allt för ofta ser idag.

#7 - mattias

Inser du att de kategorier av risktagande, modiga, maktgranskande rebeller som du så ofta vurmar för när det gäller skribenter slåss sida vid sida, vågar lika mycket, som som kallas satiriker? Vilket ju självfallet, och otvetydigt, är komiker uti fingerspetsarna. Du MÅSTE se din egen inkonsekvens här? Och menar du på allvar att det alltid är den person som av någon orsak tagit illa upp, är personen som rent objektivt ska anses ha rätten på sin sida?

#8 - Lennart

Om det är mig Mattias riktar sig mot framgår inte klart, eftersom det är luddigt formulerat. Men, jag ser inte de "komiker" som lägger sig i mittfåran och sparkar på dem som vågar utmana etablissemanget som några "risktagande, modiga, maktgranskande rebeller". Jag ser dem snarare som politiskt beräknande för att passa in i den "officiella sanningen", så att de får så många inkomstbringande uppdrag. Sedan är det så - enligt min mening - att "ståupparna - sätter gränserna/spelreglerna för sin "komik". Och då får man också vara beredd på att själv granskas/häcklas utifrån samma regler. "Den som ger sig in i leken..." så att säga. Jag har aldrig skrivit att den som drabbas alltid har rätt, lika lite som jag har skrivit motsatsen. Jag vill bara att samma spelregler ska gälla i båda riktningarna! Sedan får du tycka att det är inkonsekvent, om det stämmer överens med ditt sätt att resonera.
När det gäller komik så vidhåller jag att det är ett subjektivt begrepp. En del tycker pajkastning, tasksparkar och kiss- och bajshumor vara höjden av komik. Men, det gör inte jag.

#9 - Anonym

Jonas Gardell är en idiot som fullständigt har ballat ur totalt den senaste tiden.
De är inte så länge sedan hans tweets var mer underhållande än vad de där idag.
Därför förtjänar hen noll respekt.

Kommentera