Skydda poliserna!

Vi har en ny sorts fattigdom, ett utanförskap som befinner sig så väldigt långt ute i periferin att det inte liknar något annat vi sett.

Det växer fram alternativa världar, enklaver i våra förorter, tältläger i skogsdungar intill de stora vägarna, uteliggare, trashankar, fyllon, tiggare, psykiskt sjuka….

Vårt välfärdssamhälle krackelerar och den som orkar/vågar beskriva verkligheten som verkligheten ser ut blir jagade nerför varenda medial bygata som finns.

 Det är svåra, komplexa problem och just nu fylls debatten av starka röster med enkla lösningar. Men fattigdom är inget enkelt problem, det är alltid komplext, alltid mångbottnat.

 Joe Strummer i The Clash sade en gång att för en fattig människa är en guldsmedsbutik utan galler en provokation. Jag fattar tänket. Han har delvis rätt.

 Samtidigt finns det en hel del grejer som man inte kan skylla på att man är fattig. Det finns tiotusentals fattiga människor som aldrig skulle komma på tanken att attackera blåljuspersonal.

Detta med att attackera poliser och ambulanser är något av en förbannad farsot. 

Det krävs en sorts grundläggande respektlöshet för att göra något sådant. Det handlar inte om utanförskap eller besvärliga livsförhållanden. Det handlar om andra grejer. 

 Att samla ihop ett fotbollslag av folk och gå till attack mot poliser som är där för att göra sitt jobb är fegt och vedervärdigt. Samtidigt förvånas jag över polisväsendets naivitet. Ring specialstyrkan. Ring pansarbilarna. Kör in och lyft ut dem som bråkar. Hur svårt ska det vara? Det finns inga förmildrande omständigheter runt människor som attackerar och skickar poliser till sjukhus. 

Tänk om din var syster som jobbade som polis? Tänk om det var din farsa, din man, din älskade bror?

 Och till alla som nu rycker ut och fördömer undertecknad och alltid fördömer ”hårdare tag”, ni kan ju själva åka ut nästa gång det är ett stort bråk eller liknande, åk dit i era mysbyxor och läs en dikt eller två, åk dit med en termos med kaffe, eller åk dit med ett darrigt leende och tala mjukt till dem.

Kanske spela lite dragspel för dem? Kanske sitta i en ring och sjunga We shall overcome?

Ingen älskar hårdare tag. Men för att skydda de som har som yrke att skydda oss kan det vara väldigt nödvänigt ibland.

 Poliserna på sjukhus har familjer precis som ni. Det är en stor skam att de inte kan utföra sitt jobb utan att riskera att hamna på sjukhus.