Hasse Alfredsson är död.
Hasse Alfredsson är död.
Blir helt bedrövad.
Jag är uppväxt med hans revyer och sketcher.
Några av mina första skivor på vinyl var med Hasse Alfredsson som Lindeman.
Snart finns inga rötter kvar till de hederliga, underfundiga, varma och intelligenta kulturen och humorn i det hör landet.
Hasse Alfredssons grundplåt var alltid humanismen. Också när han var politisk och tog ställning gjorde han det utifrån ett sunt och humanistiskt perspektiv.
Detta känns sorgligt på ett grundläggande sätt.
Han tillhörde de allra mest grundläggande personligheterna i svenskt kulturliv. Under så väldigt lång tid.
Vem minns inte filmer som Den enfaldiga mördaren och Falsk som vatten.
Han var en grundbult, en startpunkt, en slags samlande kraft. Inte bara för komiker utan för alla som ville tänja kulturella gränser men göra det med värme, integritet och utan att lumpet sparka in öppna dörrar.
Han var en av de sista ikonera från ett land och en tid som allt mer känns som en dröm. Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Martin Ljung, Ingmar Bergman, Gösta Ekman....
Sverige håller på att fullständigt byta kostym och det är inte en helt igenom angenäm upplevelse...
Jag fick aldrig äran att träffa honom men jag beundrade honom så enormt mycket.
Varje gång han sade något kändes det som om man skulle vilja skriva ner det...
Den smakfulla genialitet som Hasse Alfredsson ständigt visade prov på har tyvärr ingen nutida svensk komiker tagit efter.
Han kommer vara väldigt saknad.
Jag älskade också att han obehindrat rörde sig mellan kulturella gränser, mellan fin och finkultur, och att han vågade bejaka också det svarta, vemodiga stråk som rör sig strax under ytan hos oss alla.
