Ni borde skämmas

”Ingen kommer undan politiken”, sjöng den fine vissångaren Ola Magnell när det begav sig.

Magnell gjorde sedan en mycket viktigare och värdigare resa bort från all politik och ner mot själens vinklar och vrår, poesins utmarker, så lika för oss alla. Då blev han en riktig sångare istället för en megafon åt politikens harklande maktanspråk.

 

Men det finns fortfarande fyrkantiga demagoger som tar varje chans att göra politk av allt och ingenting. 

 

Så lyckas Aftonbladets ledarsida förvandla en sårbar, ömhudad, ömtålig och enastående konstnärs tragiska död till ett perverterat skrik mot att ”kvinnor utesluts” i artistvärlden. 

 

Man lyckas vrida ett storslaget artistliv men en sorglig själs desperation till att plötsligt handla om genus.

Hur är man ens funtad om man bara ett dygn efter en människas död formulerar sig så här i en av Sveriges största tidningar: ”I dokumentären är han ständigt omgärdad av managers, promoters, andra dj:s och polare. Samtliga killar. Avsaknaden av kvinnor är påtaglig. Spelar det någon roll? Ja, kanske faktiskt.”

 

Nej, Jonna Sima. Det spelar faktiskt ingen roll. 

 

Inte nu. Verkligen inte bara några timmar efter att beskedet om hans död hade kommit. Då spelar det väl ingen roll vilket kön hans vänner hade? Hur är det möjligt att ha en sådan fullständig brist på anständighet? Hur är man funtad när man vill lägga sitt förbannade politiska raster över en tragisk bortgång?

 

Det tar inte slut där. Så här fortsätter Sima i sin ledare: ”Inom forskning används homosocialitet som begrepp för hur män söker bekräftelse från andra män på bekostnad av att kvinnor utesluts. Klubbvärlden är fortfarande en extremt mansdominerad värld, det påverkar sannolikt också de män som är aktiva i den.”

 

Det utsökta förakt för sorgens landvinningar som Aftonbladet visar är häpnadsväckande. 

 

En tidning som skrikit sig hes om värdegrund men tvingats sparka medarbetare på löpande band efter #metoo, en tidning som beskyllts för att driva en kända teaterchef till självmord väljer alltså att formulera sig som ett uselt klottrat plakat i en FI-demonstration, bara några få dygn efter att en av Sveriges största musiker genom tiderna gått ur tiden.

 

Den är värdegrunden har ni en del att arbeta med själva. Ni borde skämmas.