Jag orkar inte mer.
Som jag ser det, men det är bara som jag ser det, så är det en viss skillnad på att tigga pengar och erbjuda möjligheten att sponsra ett skrivande med en tia eller två.
Mycket av det jag gör eller är inblandad i kostar ingenting.
Det forsätter att inte kosta någonting.
Men man kan sponsra om man vill.
Det erbjudandet dyker upp någon gång per år.
Högst rimligt som jag ser det...
Fast det är ju bara som jag ser det...
En kvällstidning kostar också pengar. En del tycker det är värt de pengarna, en del tycker det inte.
Jag har stått på en del barrikader genom åren. Man kan tycka en väldig massa om de där barrikaderna.
Men jag har trots allt försökt att sätta ord på sådant som ganska få vågat sätta ord på. Jag har fått betala ett rätt högt pris för att skriva sådant som de fega lakejerna aldrig skulle våga skriva.
Inre ens när de fega lakejerna tyckte som jag...
När jag nu då hamnat i ekonomisk kris och går ut och erbjuder en möjlighet att sponsra det jag gör med en tia ska jag slitas ut på den virala bygatan och pryglas av fan och hans moster som tar sig grova friheter rörande allt detta.
Som jag ser det, men det är bara som jag ser det, är det en stor skam att man ska behöva stå ut med att bli hudflängd och mordhotad för att man berättar att man har de tufft, och för att man erbjuder en möjlighet om sponsring.
Det är många som har anledning att se själva i spegeln och reflektera en stund.
Har ni den tiden, kära hyenor? Eller är lukten av blod allt för nära er nu?
Det är väldigt många fler än jag som erbjuder möjligheten att sponsra via Swish. Det är väldigt många som överhuvdtaget inte kommer i närheten av att bli jagad som jag blir.
Men det är som det är. Mitt namn (alltså jag) är allmänt villebråd. Det är fortfarande okej att bete sig hur som helst så länge det är mitt namn som stampas ner i smutsen. Det är skottpengar på mitt namn.
Och Sverige kryllar av fega kräk som gladeligen ställer sig i alla andras led för att få chansen att sparka lite. Sverige kryllar av människor som älskar att se folk tryckas ner i smutsen.
Men det är er smuts, kära hyenor. Det är ni som kommer stå kvar i den när jag rest mig upp och dammat av mig.
Det är ni som förminskar er själva.
Fast detta är ju bara som jag ser det...
Hur som helst så tar detta slut nu. Jag orkar inte längre.
