Vilket Sverige snackade statsministern om?
I dag samlades ”våra” folkvalda igen efter sommaren.
Det mesta är sig likt. Glada, förväntansfulla politiker flinar upp sig mot kamerorna och mot varandra.
De flesta andra av oss har varit igång i en månad eller mer men bättre sent än aldrig…
Idag kunde politikerna även välja en helt sekulär invigning utan kyrka…
Sveriges pinsamma rädsla för allt kristet är anmärkningsvärt slitstark.
Sedan höll statsministern sin regeringsförklaring och det var som att förflyttas in i en angränsande och parallell verklighet, ett helt nytt och annorlunda Sverige, ett land där det mesta rullar på fint, ett land där ekonomin går på högvarv, där det på sin höjd finns slitningar mellan ”stad och landsbygd” (fint att statsministern nämnde det idag, vi är några som försökt skrika det i hans öra i flera år nu, vi är många som sett allt det komma som vi lever mitt i just nu…) men där det annars fungerar mer eller mindre friktionsfritt.
Det är märkligt att se och höra en statsminister rabbla upp saker som man var med och skrev om, och skrek om, och försökte berätta om. för fyra år sedan redan…
Herregud vad sena de är på bollen i regeringskansliet…
Jag känner inte riktigt igen det Sverige som statsministern talade om.
Det är som om han hängde en svart duk över verkligheten och likt ett desperat och tjurigt barn började roffa åt sig av någon annans kritor för att måla upp SIN version av verkligheten.
Det är som om han målade ett Sverige som han VILL leva i. Och kanske är det även HANS Sverige.
Men det är inte folkets Sverige.
Han sviker alla de människor som under lång tid upplevt hur landet slitits isär, som försökt göra sina röster hörda, som länge levt i det riktiga Sverige som landets politiker i skrämmande omfattning verkar helt ointresserade av att beskriva.
Det är ett land med rädda människor, med fullbordade orättvisor, med förorter där lag och ordning brutit samman, där ambulanspersonal blir attackerade, där poliser slutar på löpande band medan deras chef kör sin Bagdad Bob-retorik framför kamerorna.
Det är ett land där ravinen mellan inte bara stad och land utan mellan alla former av elit; medial, politisk, kulturell, ekonomisk å ena sidan och folket å den andra, bara växer. Det är ett land som många inte känner igen längre. Man kan tycka vad man vill om att det är så, men det ÄR så. För väldigt många människor har Sverige blivit ett annat sorts land på ganska kort tid. Men från makten är det tyst om detta. Man tar i de akuta problemen när man måste men dansar undan den stora bilden, den övergripande anledningen till varför det blivit som det har blivit.
Detta glapp är gigantiskt demokratiskt underskott. Det är detta Sverige många människor lever i. Det är också därför så många av tidigare socialdemokratiska väljare sett sig om efter andra politiska lösningar.
Man ska akta sig för rena skräckrapporteringar om tillståndet i landet. Men som statsminister vid en regeringsförklaring har man faktiskt ett ansvar att bete sig anständigt och inte ljuga fram en bild av ett land som inte existerar.
Klart att våra förtroende valda inte lever i den verklighet som en knegare gör. Kan man som förtroendevald sitta o spela pokemon när man ska fatta viktiga beslut så speglar det ju vilken lekstuga de lever i. Skulle vilja veta vad folket som dagligen sliter för sin brödföda och ändå inte får det att gå ihop tycker om detta . Tycker det är ett hån mot folket och återigen ser man hur allvarligt folkvalda ser på sin roll ...Tänk om jag som sliter i vården skulle börja spela pokemon på arbetstid istället för att ägna mig åt mitt uppdrag