Lära sig svenska borde vara ett måste.
”Men vad vill du då?” ”Kom med några konkreta förslag, Birro”. ” Att sitta på parketten och skrika högt kan ju vem som helst göra”.
Att vara opinionsbildande skribent och klaga på allt med samtiden är ju en sak, men att komma med konkreta förslag är delvis en annan sak.
Samtidigt tror jag fortfarande på att skribenter bör få vara frikopplade från ansvaret att ha politiska lösningar på samhällsproblemen.
Men låt oss anstränga oss lite den här gången.
Alla är rörande överens om att nyanlända bör lära sig svenska språket när de kommer hit.
Låt oss för övrigt genast byta ut ordet bör mot måste.
Nyanlända måste lära sig svenska när de kommer hit. Att lära sig språket är den viktigaste nyckeln för att hitta en väg in i ett samhälle. Det ger också en känsla av både stolthet och samhörighet.
Det värsta som kan hända är att nyanlända bosätter sig på samma ort, umgås bara med landsmän, fortsätter att vägra anpassa sig och utestänger allt som har med Sverige att göra.
Självklart ska man fortsätta att vara stolt över varifrån man kommer. Självklart ska man träffa landsmän och se på teve från det gamla hemlandet, men om man stänger in sig och vägrar befatta sig med det land man flytt till, kommer det leda till ökad polarisering.
Varje möte består av två människor som går varandra till mötes. Varje möte handlar om att anstränga sig. Innan man skyller på att den man ska möta inte är i tid, eller har konstiga kläder, eller inte tror på Gud, eller inte tror på rätt Gud, eller vad det nu kan vara, så bör man ta ansvar över sin egen del i detta möte.
För den nyanlände handlar det om att acceptera landet de kommit till. För den nyanlände handlar det om att lära sig svenska språket, att anpassa sig till de värderingar som råder här. Det handlar inte om att jag eller andra vill plocka allt främmande ur alla som kommer hit, tvärtom. Men läget blir fullständigt orimligt om människor kommer hit och sedan så effektivt som möjligt barrikaderar sig mot allt som har med det nya landet att göra. Sverige är och ska fortsätta vara ett medmänskligt, solidariskt och tolerant land. Det finns värderingar i det här landet som väldigt många människor kämpat väldigt hårt för och det finns kulturer som går på fullständigt tvärs med dessa värderingar. I ett sådant möte bör det vara de svenska värderingarna, den solidariska synen på jämställdhet, frihet från alla former av religion, alla kvinnors självklara rätt att älska vem de vill, som gäller.
Samtidigt har Sverige som land och vi som medborgare i detta land ett ansvar för att det blir ett möte.
När jag tex läser att det är omöjligt för en nyanländ att lära sig svenska (SFI) om vederbörande inte har ett bostadskontrakt (vilket ju kan ta upp till två år) är det inte konstigt om man inte kan prata svenska!
Upphandlingen runt asylboenden verkar vara rena djungeln. Men låt oss nu alltså komma med en konkret och konstruktiv lösning.
Låt bara de entrepenörer som erbjuder seriös och professionell svenskundervisning från dag 1 sköta asylboendena. Svenska borde vara lika viktigt som tak över huvudet och mat på bordet.
Språket är nyckeln in i tryggheten, in i samhället.
Slopa kravet att nyanlända måste ha en bostad för att få lära sig svenska.
Det är så sant som det är sagt! Jag anser det vara ett rimligt grundläggande krav. Vi gör de nyanlända en björntjänst genom att invagga dem i vanföreställningen att vi ställer upp med tolkar om det skulle behövas under många år framöver. Eftersom den servicen inte erbjuds i något annat land kan ingen anklaga Sverige för någon småaktighet.
Sedan ger det de nyanlända en stolthet att själva kunna kommunicera med myndigheter och andra institutioner, utan att vara beroende av barn eller barnbarn.