Underskatta inte en sårad krigare.
Jag ber alla kommunister, idioter, ultra-femnister och resen av er som är här inne och trakasserar mig och min familj, att lämna mig ifred. Ni har gjort er poäng tydlig nu. Det räcker nu.
Jag anmäler exakt allting ni häver ur er.
Jag tar också bort det direkt och blockar er.
Nu kan ni återgå till att hata varandra på andra ställen under era förbannade "Vi älskar olika"-knappar. Nu kan ni ställa er i det flottiga ledet som är "det goda hatet".
Ni borde skämmas men ni njuter av ert hat. Ni kan ingenting om skam. N vet inte ens vad det är.
Ni är så bittra över era tillkortakommanden att ni tar varje chans att sparka neråt. Ni tror er via fria och toleranta men ni är pinsamma mobbare bara. Ni är fienden mot allting som är verksamt och solidariskt.
Ni är svart spindelnät på allt som vill försoning.
Ni är den lägsta formen av mänsklighet. Så unket att skriva och hota mig, eller att bete sig som packade småbarn på styltor och skrika rena vidrigheten bara för att...ni kan. Och för att ni tror att ni har rätten på er sida.
Men ni har ingenting på er sida. Era liv är mörker och förtvivlan. Ert hat är allt ni har. Det är det enda som glöder hos er.
Ett mörkt, dovt mummel av hånskratt och äckel.
Låt bli mig.
Jag går stolt och rak i ryggen. Jag viker inte ner blicken.
Jag kommer gärna upp ur skyttegravarna men underskatta mig inte som krigare för att jag är sårad nu..
Underskatta mig inte...
En krigare tigger inte.