Opinionsblogg

Tänk På Döden.

Under flera år bodde jag nära Västerbron i Stockholm.

 

Jag älskar fortfarande att ta promenader och löprundor under den bron. Överhuvudtaget har jag en förkärlek för slitna gläntor under broar, bakgårdar, centralstationer, hela den där mörka, bortvända sidan av varje stad som bland annat Joakim Thåström tonsatt så mästerligt.

 

När jag bodde i Göteborg öppnade jag varje morgon fönstret mot en kyrkogård. ”Tänk På Döden” stod det en skylt vid en av ingångarna. Till slut gjorde jag det. Tänkte på döden alltså. Det var då jag började göra just det. Då inse jag att man måste tänka på döden för att kunna tänka på livet.

 

Jag minns en flicka på en av de där krogarna jag bodde på under nittiotalet. Hon var för snygg för mig men jag var för full för att bry mig om det så en kväll gick jag fram till henne. Hon visade mig en tatuering hon hade på sin underarm. Det var en kompass. ” Varför” frågade jag. ”För att inte hamna vilse” svarade hon.

 

Vi fick några dygn tillsammans. Kaos det mesta. Hembränt i dunkar, Pink Floyd på stereon och de där fruktansvärt långa eftermiddagarna när man inte vet om man ska dricka mer eller ta en dusch och återgå till livet.

 

Vi skildes åt efter ett stökigt bråk om ingenting. Jag såg henne ibland, men jag sade aldrig ett enda ord till henne mer.

 

För några år sedan träffade jag en man som kom fram och meddelade att den flickan tagit sitt liv. Kompassen hade gått sönder. Hon hade varit på sjukhus men lyckats ta sitt liv ändå.

 

Jag mindes knappt hennes ögon, men jag mindes hennes skratt. Jag minns det ännu. Jag minns hur hon kunde få en hel värld att försvinna i det där skrattet.

 

Jag minns att hon levde sitt liv som om livet bara var en skuld hon hade.

 

Allt fler människor mår allt sämre. Allt fler unga mår dåligt. Vi kan sitta här i timmar och dividera om anledningarna. Men fakta är dessa. Allt fler unga människor mår så dåligt att de inte vill leva längre.

 

En del av dem hamnar på så kallade SIS-hem. Det är statliga hem för unga med problem. Antalet självmord har fördubblats. 

 

Aftonbladet skriver om en 13-årig flicka som låstes in utan att ha en aning om hur lång tid hon skulle sitta inlåst. Hon var ingen brottsling. Hon var sjuk. Hon mådde dåligt. Hon var 13 år. 

 

13 år! Och man låste in henne utan att berätta hur länge hon skulle få sitta där.

 

Så handskas välfärdslandet, föregångslandet Sverige med barn som har trasiga och sårade själar. 

 

Den här flickan hade ADHD och kunde bli kraftigt utåtagerande. Hon var säkert fruktansvärt besvärlig för alla som kom henne nära. Men man låser inte in barn. Man låser inte in en självmordsbenägen 13-åring. 

 

Det är en flicka som dött. Ett helt universum som tagit slut. Det är ett nytt mörker över allting. Anhöriga som kanske tog det sista steget och lämnade sin dotter i vad de trodde var trygga händer får begrava henne istället.

 

Det är svårt att föreställa sig skräcken.

Men det är inte omöjligt.

Jag tror dessutom att det är nödvändigt.

 

Vi har blivit helt handfallna inför psykiskt lidande. VI vet inte vad vi ska göra. I det offentliga finns inga plattformar att tala om sådant som gör ont. Allt handlar om cynism, elakheter, yta, sex, pengar, framgång och politiska positioner. 

 

Den som erkänner sig svag blir jagad nerför varenda förbannad medial bygata som finns.

 

Men alla blir svaga. Alla faller. Alla är vi 13 år och inlåsa. Om en enda flicka tar sitt liv för att staten (via sitt SIS-hem) låst in henne är det faktiskt vår skyldighet att bli både förbannade och ledsna.

 

Jag har alltid varit en av dem. En av dem med natten lite för nära. Det är ett under att jag lever. Jag ska bespara er detaljerna. Men även ni, i er trygga boenden och er självtillräcklighet, borde bli både sorgsna och upprörda över att barn tar sina liv i vårt land.

 

Kommentarer

#1 - wigwag

Jag medsörjer "the dark side of the moon"-flickan. Hennes kompass fungera nog inte där. Hamnar man där, på den mörka sidan, är det kört för de flesta. Med eller utan kompass.

Vet inte hur relationen genetik/miljö ser ut på självmordsfronten. Men jag vet att oavsett miljö, hur mycket självmordsframkallande den än är, så tar inte folk, ungdom eller inte, livet av sig om det inte finns någon suicidal läggning överhuvudtaget. Framförallt gör inte ungdomar det. Men visst. Den mörka sidan kan finnas i oss alla mer eller mindre och man kan därför också säga att tillräckligt ogynnsamma sociala miljöfaktorer kan trigga de flesta av oss begå självmord. Flest självmord begås av medelålders män i Ryssland har jag hört och minst i Afrikanska ursprungsbefolkningar tror jag.

#2 - Cissi

Flicka är man om man är under 18 år.
Vi får hoppas att kvinnan som du hade en historia med på 90-talet var över 18 år gammal.
Vem skulle skriva att en pojke brukade hänga på en krog, bar? INGEN.

#3 - AnNa

BLIVIT handfallna? Det har alltid varit handfallet, den enda skillnaden nu är att folk har börjat våga prata om det. Psyk"vården" är icke existerande, det råder läkarbrist och man bollas runt från en stafettläkare till nästa och de bemödar sig inte ens med att läsa ens journal. Människor som bara behöver någon att prata med får en näve tabletter, människor som behöver tabletter blir nedvärderade och så vidare. Mitt syskon var schizofren i 20 år, vad pskykvården gjorde för honom? Inte ett jävla skit. I september förra året begick mitt syskon självmord.

#4 - THERESA

Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i relation till Anderson i åratal, bröt han upp med mig, gjorde jag allt för att få tillbaka honom, men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har för honom, Jag bad honom med allt, jag gjorde löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en stavningskastare som kunde hjälpa mig att ställa en stavning för att få tillbaka honom men jag är den typ som aldrig trodde att jag hade stavat, jag hade inget annat val än att prova det, jag Mailade stavningskanalen och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara bra innan tre dagar, att min ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, kastade han stavningen och förvånansvärt den andra dagen, det var runt 4 pm. Min ex ringde mig, jag var så förvånad, jag svarade samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att någon jag vet som har ett förhållande problem, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla stavningsgivaren som hjälpt mig med mitt eget problem. Email: [drogunduspellcaster@gmail.com] du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.

1) Kärleksspell
2) Lost Love Spells
3) Skilsmässa Spells
4) Äktenskapsstavar
5) bindande stavning
6) Breakup Spells
7) Förvisa en tidigare älskare
8.) Du vill vara befordrad på ditt kontor / Lotteri stavning
9) vill tillfredsställa din älskare
Kontakta den här stora mannen om du har något problem för en bestående lösning
Genom [drogunduspellcaster@gmail.com]

Kommentera