Opinionsblogg

Det fruktansvärda hyckleriet.

I decennier har den mediala makten försökt inpränta vem som är god och vem som inte är det.

De har haft god hjälp av högskolor, välbetalda och profilerade skribenter och kulturpersonligheter. De har haft god hjälp av ett maskineri som tröskat fram år efter år.

 

Men så sker den tekniska revolutionen och en hel värld RUNT OMKRING dessa grindväktare ger vanligt folk möjligheter att själva ta del av fakta och dra egna slutsatser.

 

Detta borde ge journalistiken (som är livsviktig i en demokrati) tid och möjlighet till självrannsakan. Vad har vi gjort fel? När har vi ljugit? När har vi låtit bli att rapportera? Vilka frågor har vi struntat i? Har vi medvetet mörkat sanningen om vår bild av förövare och offer inte stämmer överens med vad vi lärt oss? Har det funnits tillfällen när vi helt enkelt struntat i att ta den svages parti eftersom förtryckaren och förövaren inte passat in i vår världsbild? 

Har vi låtit bli att skriva om vissa saker för att inte bli stämplade som rasister?

 

Har vi medvetet gjort oss av med skribenter som skrivit om detta? Har vi skyddat vår lilla enklav? Kan det till och med vara så att vi medvetet och desperat städat bordet från alla obekväma röster som vågat skriva om känsliga saker?

 

Men makten vill inte sy sig några nya moderna kläder genom att ställa sig i rannsakningens ljus. Det är som i sagan, Man ser inte ens att man är naken.

 

Man återupptar istället kampanjen om gott och ont. Makten är god och utmanarna är alltid onda. De ljuger. De är troll. De är populister och högerextrema, rasister och fan och hans moster. Det är ett ständigt käbblande om vem som är god och vem som inte är det.

 

Det finns avarter i den gränslösa mediala värld som öppnade sig för tio, tolv år sedan. Självklart är det så. Men det vore klädsamt och tror jag nyttigt för den mediala makten att tillstå att det uppskruvande tonläget i många frågor beror på att dom, makten, inte skrivit, inte talat, inte rapporterat om vissa saker under väldigt lång tid.

 

När man som mediepersonlighet ställer sig på en barrikad och ägnar mycket tid och stor del av sin makt åt att briljera om sina ideal, sin syn på världen, sin solidaritet och sina politiska visioner medföljer ett visst ansvar. Särskilt om samma person med en rätt obehaglig frenesi anklagar meningsmotståndare för att vara saker dessa inte är. Rasist, islamofob, kvinnohatare är epitet som dessa mediemän gärna kletar på andra. Det är alltid rena lögner.

 

När dessa män sedan faller i sin egen fälla och blir avslöjade som snuskiga onanister, som tafsande äckel, misstänka våldtäktsmän och maktfullkomliga sexualförbrytare blir fallet desto hårdare.

 

Låt oss titta på från vilka världar de flesta av de här männen kommer ifrån. Det är från etablerad media och stora mediala plattformar. Det är män som briljerat om sin kvinnosyn i artiklar efter artiklar. Det är komiker som fått göra prestigefyllda reportage i SVT där de tydligt deklarerat att de är goda, inkluderande och solidariska. Det är en kulturelit som i decennier hållit fullständigt vedervärdiga människor bakom ryggen SAMTIDIGT som dem farit ut mot alla som ens vågat andats kritik i deras riktning.

 

Detta är män med makt och med en påklistrad godhet som nu ruttnat som en död råtta.

 

Detta är män som förföljt och på sociala medier trakasserat meningsmotståndare för exakt det som DE SJÄLVA nu blivit ertappade med.

Deras hyckleri är fruktansvärt.

 

Gammelmedia anklagar (ibland med viss rätt) många andra för att vara elaka, okunniga och extrema. Men det är ur DERAS EGNA GARDEROBER som äckel rasar. 

 

Jag har blivit uthängd och förtalad, förkastad och avskydd av många av de män som nu fallit eller gått och gömt sig. Jag känner ingen hämndlystnad alls. Men jag känner en viss sorg över att det journalistiska skrået, som är av livsviktig betydelse, inte orkar med att självrannsakan sig själv med större noggrannhet.

 

Kommentarer

#1 - Kalmäada

Självrannsakan är (för det mesta) ingen självpåtagen individuell insikt- den är snarare framtvingad av individer i det kollektiva skrået(läkare,poliser,jurister journalister politiker mfl) . Dessa har då haft hjälp av demokratisk öppenhet . Policy och politik låter likt men har en betydande skillnad i betydelse . Liksom orden lojalitet o solidaritet som kan förknippas i betydelse men som innehåller betydande skillnader .Detta samtidigt som de två orden hänger ihop med de ovannämnda begreppen .
Tycker

#2 - Sven Jönsson

”Jag känner ingen hämndlystnad alls”, avslutar Birro efter att i hela krönikan gett uttryck för just det. Ung. som Robert Gustafsson i rollen som ”jag är inte bitter”- Tony Rickardsson.

#3 - Anonym

Marcus är min och andras hjälte. Du betyder
så otroligt mkt för oss och att du orkar med
att berätta sanningar som tystas ned.
Du var ju först ut med att berätta om dessa
obekväma saker oxh i efterhand så har ju
du haft rätt på punkt efter punkt.
Våra hjärtan bultar för dig och din kärlek
till den enkla människan som du visar på
ett vackert sätt i ditt språk och såsom du
är som person.

#4 - Conny Jansson Klinga

Det är det som är VÄRDEGRUNDEN alla pratar om, men som ingen vill avslöja vad den egentligen handlar om.

#5 - Maja

Hej!
Finns väl en stark doft av 68 vänster inte bara i Svenska kyrkan utan även på våra universitet o högskolor o inom journalistkåren etc.
Dock undrar jag varför du inte har kommenterat
Italienska valet, ni klagar på Sverige men herre j-ar hur det ser ut i Italien, Berlusconi, över 80, jag trodde han var avliden....

#6 - Calle

Gillar Marcus, han har likt Strindberg ordet i sin makt!!!
Calle

#7 - THERESA WILLIAMS

Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i relation till Anderson i åratal bröt han upp med mig, jag gjorde allt för att få tillbaka honom, men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har för honom, Jag bad honom med allt, jag gjorde löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en stavningskrock som kunde hjälpa mig att ställa en stavning för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde att jag hade stavat, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade stavningskanalen och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara bra innan tre dagar, att min ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han kastade stavningen och förvånansvärt den andra dagen, det var runt 4 pm. Min ex ringde mig, jag blev så förvånad att jag svarade samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att någon jag vet som har ett förhållande problem, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att referera honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla stavningskastern som hjälpt mig med mitt eget problem. email: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.

1) kärleksspell
2) Lost Love Spells
3) Skilsmässa Spells
4) Äktenskapsstavar
5) bindande stavning
6) Breakup Spells
7) Förvisa en tidigare älskare
8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor / Lotteri stavning
9) vill tillfredsställa din älskare
Kontakta den här stora mannen om du har något problem för en bestående lösning
genom {drogunduspellcaster@gmail.com}

#8 - Maja

Hej igen! Har funderat lite till. Hyckleri, ja det har varit lite magstarkt ifrån vissa journalister men vi alla drivs av vår egen agenda. 2012 när du tog upp maffians påverkan på politiker i Italien fick du bassning av italienska ambassadören. Har inte hört något om Italien ifrån dig därefter o det finns mycket att skriva om förutom trygga sport sammanhang där man naturligt får ha olika uppfattning. Maffians o Extremisters samarbete inom trafficking o smuggling i Italien över Medelhavet. För farligt att skriva om kanske. En vanlig medborgare som inte har skrivandet o åsiktsprocucerandet som huvudsyssla tycker väl att detta positionerandet inom tyckarbranschen börjar krackelera. Både du, Ann H, Katarina J etc behövs men ni blir inte trovärdiga när man märker att ni hycklar lika mycket som vänsterfalangen. Att beskriva sin egen förträfflighet när striderna är väl valda känns i mina ögon som en form av hyckleri.

Kommentera